Du är här

Framgångsfaktorer

De sammanfattande erfarenheterna från de djupstudier som har genomförts inom ramen för PlugInnovation har lett till att ett antal framgångsfaktorer i arbetet med att motverka studieavbrott har identifierats. Fem av dessa har varit särskilt framträdande. Samtliga utgår ifrån ett individcentrerat arbetssätt.

Skolor som systematiskt kartlägger och följer upp faktorer som indikerar en distansering till skolan och lärandet lyckas bättre med att identifiera elever som riskerar att avbryta sina studier, därmed ökar även möjligheterna att agera i avbrottsprocessen. Det handlar om att utveckla en beredskap, rutiner och strategier för att kunna upptäcka och möta elevers olika behov med anpassningar och olika insatser som en del av det förebyggande arbetet. Ett aktivt och systematiskt uppföljningsarbete är centralt även för personalen inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) som arbetar med att fånga upp de unga som avbryter sina studier och utforma olika insatser för att stötta dem tillbaka till studier eller till en etablering på arbetsmarknaden.
En del forskare menar att relationen mellan lärare och elev är den enskilt största faktorn för att kunna frigöra elevernas potential i klassrummet. Positiva relationer till vuxna och klasskamraterna i skolan är särskilt betydelsefullt för elever med svag skolanknytning, och det är en avgörande faktor för att elever i riskzonen ska stanna kvar på utbildningen och lyckas med sina studier.
Forskning på studieavbrottsområdet pekar på att ett helhetsperspektiv på eleverna i relation till skolsituationen är en viktig förutsättning för att kunna utveckla verksamma förebyggande insatser. Det handlar om att utreda vad som hindrar elever från att komma till skolan, delta i undervisningen och lyckas med sina studier utifrån ett brett perspektiv och beakta behov som även sträcker sig utanför ett pedagogiskt stöd.
Samverkan återkommer som ett centralt tema i forskningen kring elever som riskerar att lämna skolan utan att fullfölja sin utbildning. Elever som redan har avbrutit sina studier eller befinner sig i riskzon för studieavbrott befinner sig ofta i komplexa situationer och behöver stöd från flera olika instanser i samhället och professionella. För den enskilda individen kan kontaktytorna upplevas svåra att överblicka och det kan kännas oklart med vem, hur och varför olika kontakter ska tas. Genom tydlig samverkan, inom skolan såväl som utanför, kan antalet kontakter reduceras och individens ramar sättas i fokus, snarare än organisationernas.
Flexibilitet är ett nyckelbegrepp i arbetet med att motverka studieavbrott och stötta fler unga att fullfölja sina studier, inom forskningen såväl som inom projektet. Även om det finns många gemensamma individuella och strukturella bakgrundsfaktorer bland unga som är i riskzonen för att inte fullfölja sina gymnasiestudier varierar deras förutsättningar och behov i relation till skolsituationen. Det kan handla om att elever är i behov av ämnesstöd, språkstöd, stöd att strukturera sitt skolarbete, praktiskt vardagsstöd för att kunna ta sig till skolan och delta i undervisningen. En del elever är i behov av att utforska och skapa en djupare förståelse för kopplingarna mellan studierna och deras framtida mål, medan andra behöver stöd att adressera en social utsatthet och uppnå ett större psykiskt eller fysiskt välbefinnande för att få en fungerande skolsituation. För unga som har en komplex skolbakgrund med många negativa skolerfarenheter och inte har varit i studier eller annan sysselsättning under en längre period kan vägen tillbaka till studier ta tid och behöva omfatta mindre traditionella former. Inom projektet beskrivs en flexibilitet i strukturer, former, arbetssätt, innehåll och tid som centralt för att unga i riskzonen ska ha en möjlighet att genomföra sina studier. Flexibiliteten berör både organisationsnivå såväl som insatser riktade till individer.